Nu, vid 2 år och 3 mån ålder har jag blivit nappfri! Det blev jag på självaste julafton. Jag hade förbereds på detta en längre tid och kommit överens med mamma och pappa att jag skulle ge alla mina nappar till tomten, som i sin tur skulle ge dem till de små bebisarna som behövde dem mer än jag själv. Jag har varit med på noterna hela tiden och även berättat för folk att jag skulle ge dem till tomten. Så när julafton kom och mamma påminde mig om detta var jag inte helt tillfredställd med den tanken längre. Men på eftermiddagen så hjälpte jag mamma att lägga dem i ett paket som jag senare skulle räcka över till honom.
Tomten kom, och vi fick våra paket och innan han skulle gå sa jag självmant och ganska ivrigt till honom: “Tomten ska ge mina nappar i paketet!” (jag menade att han skulle FÅ napparna som låg i paketet). Han fick paketet av mig och det var frid och fröjd. När jag senare skulle gå och lägga mig på kvällen och mamma lagt ner mig i spjälsängen frågade jag efter dem: “Nappen?!” Jag rotade runt i sängen och tittade under täcket och kudden, men kunde inte finna dem. Då påminde mamma mig om att jag givit bort dem till tomten ju. Jag blev inte nöjd och ropade ett par gånger på napparna, men sen somnade jag.
Jag har frågat efter dem några kvällar efter det, men har ändå accepterat att de är hos bebisarna, och har inte haft några problem sen att somna. Igår och idag har jag inte frågat efter dem alls. Mamma och pappa tycker att jag har varit riktigt duktig, och nu är jag en stor tjej på riktigt!
