Nu har jag kommit hem från en veckas semester. Vi åkte bil, hela fam, till Göteborg. Vägen ner var inte så rolig för min del. Jag sa ett par ggr: ”ont i magen” och sen kräktes jag 3 ggr. Efter första gången gav mamma mig lite åksjukemedicin som fanns i bilen sen en lång tid tillbaka, men stax efter kräktes jag igen. Efter 3 gången gav hon mig en skvätt till och sen blev det bra. Bilstolen och mina kläder var så klart nerspydda, men kläderna gick ju att byta. Mamma förstod att jag mådde illa eftersom vägen var så krokig och backig. Inte gjorde det saken bättre att pappa körde ganska fort. Mammas körning var bättre om du frågar henne själv.
Att bo på hotell var festligt. Emil och jag busade med varandra i varsin säng långt in på sena kvällarna, och frukosten var en höjdare: det fanns nämligen pannkaka och juice! Bäst av allt var dock den roliga ismaskinen som fanns ute i korridoren. Emil lärde mig hur man betedde sig för att det skulle rassla till i maskinen för att sen få en hel bägare med is. De var så goda och nåde Emil om han kom på att försöka närma sig MIN mugg.
Vi var på Liseberg första dagen. När jag fick se de stora karusellerna stod jag bara och tittade upprymt på dem. ”Åka den!” sa jag och pekade på svinggungorna långt där uppe. När Emil och pappa skulle åka ”Flumride” (stockarna på vattenbanan) så stod mamma och jag och tittade på. När jag såg dessa stora stockar åka iväg uppför rälsen pekade jag på dem och sa: ”Elsa åka den!” Jag fick varken åka svinggungorna eller stocken, men väl anda karuseller som var mer anpassade för dem i min storlek. Det var skojigt, men det bästa av allt var kaninhuset med alla de stora gröna kaninerna. Jag blev alldeles till mig när jag såg dem och sprang iväg efter dem när de gick. Mamma hade svårt att hänga efter. Jag lade mig i knät på dem och kramade länge, länge tills mamma tyckte att något annat barn också skulle få chansen att hälsa på dem.
Glass har jag också fått en hel del och det får man när man är på semester. Redan kvällen innan vi åkte, när mamma berättade att vi skulle på semester, så skrattade jag och sa: ”mester…glass!” Jag blev dock inte så nöjd när resten av familjen fick mjukglass med strössel och jag fick kulglass utan strössel. Då blev jag arg och ville inte äta min glass. Det slutade alltid med att mamma och pappa fick dela med sig av sitt strössel till mig. Det ska naturligtvis vara rättvist!
Efter Göteborg åkte vi till Kolmården. Först lekte vi i Bamses värld där det fanns grottor och rutschkanor, sen gick vi runt och tittade på djuren. Bäst var så klart getterna och grisarna som man fick gå in till och klappa. Jag var inte ett dugg rädd utan gick raka vägen fram och klappade. Om de försökte smita från mig var jag snabbt efter och försökte jaga dem, Rätt var det var så sprang jag fram till ett sovande djur, lika grå i färgen som en get, och skulle klappa. Men precis när jag lade handen på den så lyfte djuret upp huvudet och grymtade, och jag blev livrädd. Det var en väldigt ful get med tryne och betar med en knorr där bak. Honom ville jag inte veta av!
Delfinerna såg vi också. Vi var med på showen, men det var varmt och mkt folk. Jag hade svårt att sitta still och var rätt nöjd när det var över. Jag hängde dock med väldigt bra när folket applåderade, då klappade jag allt jag kunde med mina små händer.
Lagomt till aporna somnade jag i min vagn. Då pasade resten av familjen på att köpa glass. Tyvärr köpte pappa fel glass till Emil, vilket inte alls var bra. Det hela slutade mde att han fick köppa en ny. Men, vad skulle de göra med den felköpta glassen? Jo, de kunde ju väcka mig och ge den till mig. Det var svårt att få liv i mig och till en början halvsov jag när jag åt den, men efter den sockerpåfyllningen vaknade jag till och åt för glatta livet. Inte förrän då kom mamma och pappa på hur idiotiska de hade varit. Väcka ett litet barn för en glass… Precis som om det var något livsnödvändigt jag måste få i mig. Varför inte bara kasta glassen??? Ja, även vuxna kan tydligen få solsting i den heta värmen som rådde.
Efter Kolmården åkte vi vidare till Stockholm och moster där vi sov över. Det var himla skoj att sova i en stor säng för då kunde man kliva upp och springa ut i resten av lägenheten, det kom jag snabbt underfund med. Mamma och pappa jagade och jag sprang, Emil och jag busade och vi hade svårt för att somna. Mamma och pappa som inte är vana med att behöva ägna sin tid åt sängläggningar tyckte att det var rätt så jobbigt och vi somnade nog inte förrän kl blev 23.00.
Vi hann med en tur till kvarterets pool där också innan hemfärden skulle till. Jag badade och badade, lekte med vattenkanna och hink och tyckte att det var väldigt roligt att hälla vatten på mamma.
I sundsvall stannade vi till för att köpa varsin leksak för pengarna vi fått. Vi hade himla kul i bilen sista vägen hem innan vi somnade. Emil hittade på en ny lek: ”skrika högt” skulle man kunna kalla den. Emil sa till mig att skrika och jag skrek med full stämma, och sen skrattade vi. Mamma och pappa förstod sig inte på vår lek för de sa till oss att sluta gång på gång, för skriket var öronbedövande.
Kolmården
Lisebergkaninen
karusell
